onsdag 27 juni 2012

Länge leve antikhandeln!


Fyra år har gått sen jag tog över den gamla antikaffären på Roslagsgatan i Stockholm. Fyra år av semester. Jag betecknar nämligen min tillvaro som en form av högst trivsam ledighet. Jag arbetar förstås men med hobbybetonade sysslor.












Rostiga plåtlådor, vackra att plantera i.


Tiden har flugit i väg och många är de pryttlar som burits in och ut ur butiken. Och huj, så roligt jag haft. Den som går och tänker ’fan man skulle öppna en liten antikaffär’ kommer knappast troligt att bli besviken den dan fantasin blivit verklig. Livsstilen som antikhandlare passar alla samlare, dagdrömmare, pysslare och knåpare. Har man dessutom små pretentioner när det gäller inkomst, betald semester och arbetstidsförkortning, ja då är man som klippt och skuren. Jo, vars en del kan nog till och med tjäna pengar, vilket inte kan föraktas, men rikedomen består inte av femhundralappar utan just det ljuvliga i att vara arbetsbefriad, men ändå inte.















Gjutjärnsurnor och sommrigt porslin!

Mötet med alla kunder som precis som jag uppskattar trevliga gamla inredningspryttlar ger också en kick. Den positiva responsen över en renoverad gammal byrå eller ett osedvanligt lyckat inköp värmer. Visst finns det dagar när det är både grått och surt men på det hela taget så kan jag rekommendera kneget.









Sen är det ju detta med föryngringen. Branschen består till stor del av äldre herrar. Vilka tar över efter alla dom? Gissningsvis har antalet antikaffärer mer än halverats under det senaste 20,30 åren och att antikhandlare inte lockar en yngre generation är knappast en överdrift. Ikea, google och media ligger bättre till. Så här har du dagdrömmare din chans!
.........















Industrilampor i olika former!

Jag tror envist på antikaffärens existens. Nya koncept och annorlunda blandningar, butiker med både gammalt och nytt, nischade i olika smakriktingar. Det finns redan goda exempel på nydanande antikaffärer som lika gärna kan kallas för inredningsbutik. Min bana var given. Fransk lantstil, nött och stött och en stark dragning till det industriella.














Gamla franska provdockor!

Och nu har jag alltså överlevt fyra år och börjar så smått reflektera över fortsättningen. Vad ska hända? vilken riktning ska det ta? Det finns det som lockar. Att ränna runt i skåpbil ute i Europa på heltid och köpa in för att sedan sälja till andra handlare är en variant. Men då måste ju butiken avvecklas och ett lager införskaffas. Botten upp sa han som välte med ekan!

På gensyn!
Per Larsson
Knut & Svea