söndag 5 december 2010

Mina saker andras kunskap.

Inredningsproffs kan åstadkomma underverk med vilken pryl som helst! Utan tvekan viker jag mig dubbel inför sakkunskapen och suktar efter det generösa utrymme som tycks tarvas för ett lyckat resultat.







Foto: Anna Skoog. Expressen leva & bo.


Den här gången börjar jag med storslagna bilder. Tänk när en stylist sätter samman ett stilleben av dom prylar man har och sedan kommer en proffsig fotograf, i det här fallet Anna Skoog, och plåtar det hela, ja då blir det gärna bra. Se vilken luft det finns kring bordet och ändå är det långt ifrån tomt. Bilderna kommer från expressens Leva och bo och ofta när jag lånar ut grejor till inredningstidningarna förbluffas jag över resultatet. Har jag så snygga saker? Till vänster krukor och balustrar fotat av Malte Danielsson.
....................










Förutom blick antar jag att ett rejält objektiv gör susen, liksom skaplig belysning. Har inget dera så ni får som vanligt hålla till godo med mina grumliga och lätt suddiga bilder. Det är väl också på det viset att man inte är inredare för intet. Exempelvis Sköna hem kan konsten att blocka samman prylar från helt olika stilar och epoker och ändå skapa en hellyckad matchning. I verkligheten visade sköna hem prov på detta i sin grymt inspirerande monter på antikmässan. Saker som jag normalt inte skulle sukta efter blev plötsligt till juveler. Att se var och ett av föremålen och dess dekorativa egenskaper är en konst. Till höger rutigt bockbord. Foto: Wolfgang Kleinschmidt, Sköna hem......................
..............................

















Just det! Egenhändigt tagna bilder.


I mina överfyllda lokaler är det minsann inte enkelt att skapa rymd och luft kring sakerna. Har bland annat ett mycket vackert franskt avlastningsbord som knappt en själ sett annat än ett ben på. Gjorde ett tappert försök att lösgöra det hela från linnekuddar och överkast men halkar snart in i huller om bullersystemet igen. Det blir aldrig som i en utställningsmonter hur än jag försöker. Att lyfta undan minst en fåtölj, ett par lampor och en tung gjutjärnsurna för att visa ett litet lampbord är och tycks förbli verkligheten. Till vänster, vacker guldförjyld rokokostol. Foto: Pernilla Hed, Sköna hem.
.......................................
















Nåja, ofta när jag ursäktar röran får jag höra att det är charmigt och att det ska se ut så här i en butik som denna. Jo, man tackar! När jag ska fota en produkt så följer nästan alltid halva butiken med och att flytta en fåtölj dit där ljuset är som bäst är som att försöka sola i Stockholm efter klockan femton. Omöjligt! Man skulle allt haft en liten fotostudio och kanske en kamera med drag i. Nått att önska i julklapp kanske. Tills dess får man njuta att sakkunskapens skarpa bilder.
...................
På gensyn
Per larsson
Knut&Svea

torsdag 2 september 2010

Fräsig inredningshöst!

Nu är den äntligen här, den mysiga hösten, även om jag just för dagarna kämpar med typisk nästäppa och rethosta. Men luften är hög, det är lätt att andas och det skymmer på kvällarna. Ljusstakarna lyfts fram och belysningen i tak, fönster och på bord kan åter tändas.








Gammal trästege och en sliten stationsklocka. Dekorativt!

Ser givetvis fram emot en het inredningshöst och funderar på om man kommer att skönja några nya trender inom antik och vintagevärlden. Kommer kunderna att våga mer färg än tidigare eller håller det ljusa och lätta i sig ytterligare en säsong? Mina mest vågade försök har dock alla förvånansvärt fort lämnat butiken vilket skulle kunna tyda på att lite mörkare nyanser fungerar för en lite bredare allmänhet.
........
I fåtöljsvängen går det antika och benvita linnetygerna som smör i ni vet vad. Sandgrått linne gärna med gammalt tryck säljer på stolsitsar. Överhuvudtaget är industri fortsatt starkt. Belysning med gamla fabriks och verkstadsarmaturer tycks bli allt mer populärt, där den klassiska Jieldélampan ännu står på honnörsplats. Det trots att de är hutlöst dyra. Ovan, stolar i orörd brun nyans. Anspråklöst och trevligt och vacker smutsgrå byrå i barockstil!

Direkt efter skolstart dyker de praktiska kunderna upp. Skrivbord och matbord i lagom format efterfrågas. Vill man sälja vill det till att det finns hemma. Klädskåpen blir jag av med så snart de blivit renoverade. Då gärna i en ljust grå eller nästan vit nyans. Esteterna minns fortfarande ett visst ” danskt/franskt långbord” och undrar varför det inte kommit in nått nytt. Jo, man tackar! Sådana bord står inte i högar och väntar på att bli inlastade och hemkörda, inte ens på kontinenten. Men jag försäkrar, jag gör vad jag kan för att hitta ett.










Franskt brödskåp i potatisbrunt. Kulören återfinns i madonnamålningen från 1800-talet.

Det gäller att hålla upp ett finger och känna vart åt det blåser! Det fräcka, snygga och dekorativa tycks alltid ha sin köpare, även fast varan kan bli väl så dyr. Det ändamålsenliga och praktiska möblerna har sina kunder liksom samlarobjekt och kuriosa. Lycklig är den som kan tillgodose allas smakriktningar. Ett är säkert, jag kan det inte. Vid det här laget vet ni hur takterna går i denna lilla firma. Sedan återstår att se vart ens egen stilriktning drar vad det lider. Kanske gillar man snart avlutat?

På gensyn!
Per Larsson
Knut & Svea

måndag 28 juni 2010

Kontinentala uppköp

Att köpa gods på överfulla antikmarknader och i små men naggande goda antikbutiker ute på den kontinentala landsbygden är nöjsamt. Betald semester när det är som bäst och med chaufför och allt!


Klockan fem på morgonen öppnar antikmarknaden. Den som är sent hemkommen från Bistro Tabu och vindrucken med dunkande skallebank göre sig icke besvär. Är varken det ena eller det andra men är lika fullt okristligt däven när klockan ringer vid pass fyra. Första tanken är att skippa rubbet och bli kvar i dun och bolster resten av dan. Men så kvicknar cellerna till och pulsen ökar då jag kommer till insikt om vad som väntar.






















Härliga marknadsobjekt. Pinnstolar, vitt porslin och korgar.

Parkeringen är knökad med lastbilar. Nummerplåtarna vittnar om att handlare från hela Europa finns på plats. En Dansk, en Norsk och se på fan, en Svensk. Vis av tidigare inköpsresor har pirran utrustats med en stor låda. På så sätt slipper man få händerna fulla och springa fram och tillbaka till lastbilen och dumpa av grejor stup i ett. En annan lärdom är att genast hugga dom prylar man vill ha. Att först gå runt och rekognosera för att sedan återvända och köpa saken är dödsdömt. Då är den borta, försvunnen, såld! Att pruta är också menlöst. Köper inte jag så köper hon!





Vackert brödskåp, vit hylla och vitt porslin.

En kontinental antikmarknad innehåller alla de ingredienser som den nötta stötta lant och industristilen består av. Det dinglar och väller av smått som stort. Som under ett maratonlopp rantar stressade handlare runt för att ingen trevlig inredningssak ska gå förlorad. Klockan tio är allt över. Överblivet stuvas ihop och marknaden stänger. Phu! Då kan man tända den där ciggen som suttit i mungipan i fyra timmar och föra katalog över inköp, sak för sak med pris. Nöjd och belåten slår jag fast att bra uppköp fyller knappt halva lastutrymmet.






Emaljerade mjölkkrukor och formar i alla slag.

Min gode vän, tillika chaufför och bärare hotar med fackliga stridsåtgärder om inte den kommande halvtimmen avsätts för frukost. Bäst så! Därefter väntar en heldagstur ut på landsbygden. Under alla resor har jag hittat många antikhandlare, stora och små, som döljer sig utefter krokiga vägar i små byar och mindre städer och som givet ska återbesökas. Det är alltid lika spännande att se vad nytt dom fått hem sen sist vi sågs.
......

En inköpsvecka går fort. Hemma i Stockholm väntar urlastning och utan förbehåll tvingas den lilla butiken svälja varenda pinal. Den som hade råd med lager! I ett slag förändras interiören och stämningen i butiken blir en annan, även om stilinriktningen är den samma. Varje resas uppköpslass har liksom sin personlighet och sätter sin prägel. Som vanligt har jag ingen som helst tanke på att skiljas från en enda pryttel och ogillar alla grannarnas närgångna frågor om priser och annat under pågående urlastning. Jag har ju just kommit hem!

På Gensyn!
Per Larsson
Knut & Svea

torsdag 6 maj 2010

Fortsatt fåtöljfrossa!

Långt innan butiken öppnades började jag samla gammalt madrasslinne. Redan då fanns en from förhoppning om att vrak till franska och svenska 1800-tals fåtöljer skulle ansiktslyftas med just bleknat linne.












Fåtöljerna gör butiksmiljön komplett!

Nu har det skett och det blir nånting så alldeles vansinnigt snyggt! Under en period har nästan all tid lags åt att stoppa om möbler. Nymodigheter, i vilken form som helst, har en förmåga att sluka mitt intresse och möbeltapetserit är inget undantag. Nu är det inte vilken skit-Emma som helst som faller på läppen. Precis som med inredningsprylar i övrigt så ska också fåtöljerna ha rätt snitt och fason och kännas helt korrekt i denna lilla stilart som ju närmast är både fattig och exklusiv på samma gång. Så en ny dust har plötsligt dykt upp. Nämligen att hitta dessa lämpliga fåtöljobjekt. Ovan till höger: Fransk fåtölj på hjultrissor, snygg även oklädd!




Roligt med barnmöbler.
........
Inte vill jag vara slätstruken och använda enbart bleknat linne heller. Just nu ligger två 1870-tals fåtöljer av modell mindre under mina händer. Här får leklusten och längtan efter färg komma fram. Det blir ett par riktigt charmiga barnmöbler med lite av cirkustema över sig. Dittråcklade lappar med fiskar och elefanter, stjärnor och hjärtan och ett kastat kantband i rött får det att gnistra. Jag ska genast skaffa ungar!
...........









Samma fåtölj före och efter!
........
Antar att många av er inredningsintresserade hittat till nyöppnade Gertruds på Norrmalmstorg. Det är tidigare NK bädd och bad som flyttat ut och vilket lyft! Butiken har en internationell klass och förutom sängkläder och handukar finns nu också inredningsprylar, inte minst från Ralph Lauren. Hittade en ny läcker tapet för ”bara” 700 kronor rullen som nu ska upp i min lilla shop. Nya tapeter och ny målarfärg som bruten potatis och en massa omklädda möbler ska väl få den rätta stämningen att infinna sig?
Man måste ju piffa upp lite så här inför tvåårsdagen! Inte sant? Det är med fåtöljer som textil i övrigt, dom bidrar till hemtrevnaden och skapar en helt annan miljö än då man kör så att säga oklätt. På Gertruds finns dessutom en massa tyger som kan passa en och annan inventarie.












Rätt stukad fåtölj passar in i stilen.

Nu tar jag med min gamla kålsupare och drar söder över igen. Lagren ska fyllas på. Som vanligt har jag ingen aning om vad som väntar i sakväg men vid det här laget har jag flera kontakter och ställen än någonsin tidigare att åka till. Många vattenhål väntar och klok är den som håller dom hemliga när konkurrensen om Sifon-kunderna hårdnar. Nåja, det känns i vart fall skönt att utsikterna för ett proppat lastbilslass är goda. Så nu ska jag skynda på med möbeltoppningen för snart väntar slip och målarfärg och en salig oreda igen.

På gensyn!
Per Larsson
Knut & Svea

PS! Ni har väl inte missat hemsidan? Där finns bilder på varor med pris. http://www.knutochsvea.se/


tisdag 2 mars 2010

Våga vägra vitt lite grann!

Om jag ska jag sälja en exempelvis en byrå någorlunda snabbt, ja då ska den vara vit. Står ett par bruna stolar och skräpar i ett hörn lämnar dom affären så snart dom blivit vita. En vit stol är en vit stol, en brun en brun!













Skåp och byrå i Nougatbrunt, riktigt snyggt tillsammans med rost!


Nu längtar jag efter färg! Det är ingalunda så att jag avskyr vitt. Jag gillar också den blonda skandinaviska lantstilen och har inget emot ett vackert vitt klädskåp eller varför inte ett slagbord. Det är bara det att jag börjar gilla färg också. Efter att försiktigt brutit till ljust gråa nyanser, för att komma bort från det vita lite granna, har jag nu släppt tyglarna helt. Nougatbrunt, mörk potatis, vagnsgrön eller varför inte nått så vackert som Pourrie jord. Ovan till höger, svartmålad och rejält nött byrå i Gustaviansk stil.
..............












Sengustavianskt hörnskåp i vacker sparris-grön nyans.


Med färgen uppstår en annan inredningsstil, robustare, fräckare och mer iögonfallande.
Prylarna får karaktär. Har man dessutom ett i allt igenom vitt hem då det gäller väggar och tak, ja då sticker den målade möbeln ut rejält. Och så kul det är att måla. Att renovera möbler och låta det ena efter det andra strykas med vit linoljefärg blir rätt enahanda också arbetsmässigt. Efter tre vita byråer riktigt längtar man efter nått annat.
Till höger, köksvitrin i mörkt sandgrå nyans.










Precis som inte alla möbler klär i vitt så är det inte allt som gör sig i färg heller. Exempelvis avskyr jag när jag ser äppelstolar i ek från 40-talet vitmålade. Det passar inte ihop. En annan mesallians uppstår då vitt Carl larsson- möblemang plötsligt ska målas svart. Men det finns möbeltyper som faktiskt skriker efter färg. Ta en ådringsmålad gammal 1800-tals byrå, där ådringen för längesedan passerat bäst före datum. Med färg får möbeln liv, den blir påyttfödd och åter attraktiv att inreda med.
..............










Tre typer av lantbord, orört rosa, ljust grå och nougatbrun.

Kära vänner, oroa er inte! Jag kommer inte att sluta måla vitt. Att många kunder efterfrågar just det vita går inte att bortse ifrån. Vitt är i särklass det mest populära och vitt har alltid funnits i våra svenska hem, men nog är de kul att visa upp alternativ. Jag upplever också att fler och fler efterfrågar möbler i andra kulörer nu än tidigare och då har jag inte haft min butik i två år än.











Den som lever får se vad som seglar upp på inredningsfronten. Årets färg 2010 är visst turquoise. Den kulören klarar jag mig utan, men i övrigt, håll med om att det är fint med färg.

På gensyn!
Per Larsson
Inredningsgalleriet
Knut & Svea