söndag 24 februari 2008

Konsten att möblera upp ett tomt tvåplanshus!

Normalt har man drösvis med prylar med sig vid en flytt från exempelvis ett hus till en lägenhet. Man kan till och med unna sig att välja ut favoriterna och förpassa annat till förrådsutrymmen. Att vid en flytt stå tomhänt, utan en enda pryl, är nått helt annat!
















.........
.........
Ganska snart för ett år sedan, vid påsk, brann mitt barndomshem ned till grunden och mina föräldrar stod plötsligt bostadslösa. En på alla sätt kusligt otäck och overklig upplevelse. Allt som i över 30 år samlats ihop till ett hem var på några timmar borta. Det är inte bara grymt sorgligt, det är också en rätt hissnande känsla att inse att inte så mycket som en tesked finns kvar.




Detaljerna gör helheten. Soptunnor och ljusstake för några hundringar!Bryggarstol 800, Knut&Svea.

......
Nu är mina föräldrar inte i närheten av min materialistiska levnadssyn och har till stora delar överlevt händelsen ganska bra. Visst upplever dem givetvis en enorm tomhet, men när jag frågar mor vad hon saknar allra mest, så är det den nyinköpta datorn. Fadern pratar mest om att det i nya huset kommer att bli isolerglasfönster och värmepump, vilket drastiskt kommer att minska uppvärmningskostnaderna. Nåja! Det som kändes högst avlägset i påskas börjar nu närma sig. Att flytta in i det nybyggda huset. Mor och far har haft massor att ta ställning till. Ny planlösning, badrumskakel, köksinredning, golv och tak och inte minst tapeter till sju rum och kök med två hallar på vardera våning. Och nu är det dags för möblerna och lösöret! Framtidens fönster är här! Tre-glas-rutan!
..............








Kristallkronor är dyra, men vackra, här en rokokokrona. Vitrinskåp från Sophie. 6.800 kr.

Att ersätta dem gamla och antika sakerna är på många sätt ogörligt. Dem ärvda föremålen har alla affektionsvärde och är förknippade med minnen från exempelvis farmor och farfar, som förövrigt är Knut & Svea. Men att inreda ett helt hus med enbart Ikea och Mios utbud känns förfärligt trist. Rummen ska ändå inte behöva likna livlösa utställningsmontrar. Så ett visst mått av gamla saker måste till och jag gör vad jag kan för att styra in föräldraskapet i rätt fålla och få dem inse att det är hög tid för antikhandeln och auktion!
..........




Guldspeglel, shabby-exemplar från Kronen. Vacker gjutjärnsurna med blommande vårlök gör en glad!

Skänkar av olika slag, gärna bemålade, sätter genast en trevlig prägel. Skänken är dessutom praktisk med gott om förvaringsmöjligheter. Man kan komma över en snygg skänk för en par tre tusen kronor. En gammal vacker kristallkrona över matsalsbordet är ett måste. En antik spegel i guldram kvalar tveklöst in i stället för en nytillverkad Miovariant och några mustiga ljusstakar i silver eller tenn sprider trivsel och elegans. Man ska heller inte glömma bort antikhandelns utbud av belysning. Det finns massor av trevliga elektrifierade fotogenlampor från sekelskiftet som är väl så prisvärda i jämförelse med nytt. För väggarna finns en hel del snygga grafiska blad och gamla etsningar som inte heller behöver kosta skjortan. En del kära gamla detaljer går också att återskapa. Rörstrandskrusen finns tex fortfarande att få tag på liksom klassikerna inom konstglaset.
.....................
.....................
...........

Att det även nu blir mycket att ta ställning till är klart. Bortsett från de mer inredningsmässiga, soffor och bokhyllor så ska även vardagsporslin, osthyvel, strykjärn, sängkläder och allt annat nödtorftigt införskaffas. Men det är förståss en bra mycket behagligare börda att bära, än den som var fallet i påskas!

Per Larsson
Inredningsgalleriet Knut&Svea

torsdag 21 februari 2008

Trist gammal klassiker i ny het kostym!

Får man göra vad som helst med antikviteter och gamla möbler som man utseendemässigt tröttnat på? Är det verkligen lämpligt att måla byrån högblankt svart och låta stolarna lysa i klargult? I princip ja, men i princip inte! Men häftigt blir det!
.......












..........................

Du kanske tillhör sorten som fått ärva en bunt gamla möbler men dessvärre konstaterar att inte så mycket som en pinnstol kvalar in i ditt hem. Sakerna är mörkbrunt trista, lite repiga och känns hopplöst ocharmiga. Ska man då inte få piffa upp ett sånt lasse med lite färg?
Den krusidulliga nyrokokon står exempelvis inte högt i kurs bland oss svenska konsumenter. Hela salsmöblemang går för någon futtig tusing. Överdraperade dynor med fransar, svarvade ben och sirliga böjar i ben och ryggar med ädelträ som mahogny och valnöt tilltalar oss inte det minsta. Inte heller lockar oss nyrenässansens möbelkonst.



Så vad göra? Ja, att per automatik ställa sig och måla en nyrokokomöbel från tiden, det vill säga från1850-talet känns inte rätt. Tar man en liknande möbel men tillverkad långt senare, kanske in på 1900-talet, så måla på. För vad vet vi? Kanske kommer nyrokokon en dag bli poppis igen och då kan det vara kul att ha sakerna i orört skick. Å andra sidan finns det en uppsjö av orörd nyrokoko, så att måla en och annan stol kanske inte behöver betyda katastrof. I synnerhet inte om möbeln, i ny skrud, kommer till vardaglig användning igen.
...............







På 70-80-talen skulle möblerna inte ha någon färg alls, å mycket genomgick därför det stora lutbadet. Nu på 2010-talet ska allt vara stockholmsvitt eller rent av svart, å massor av skänkar målas därför om innan dem lämnas in på auktionsverket för försäljning. Så visst! Äger du en avlutad historia så är det bara att måla, ingen skada skedd. Tröttnar du kan du alltid luta av igen eftersom möbeln redan förlorat sitt ursprungsskick.
...............





I stället för att måla om! Läckra överdrag i tyg designat av Mark Cutter kan vara ett alternativ.

Låt oss klargöra följande. Den som ställer sig och målar en gustaviansk 1700-tals byrå chockrosa, eller låter ett valnötsfanerat rokokoskåp, kanske av mästaren Olof Ericsson Holmberg, strykas i vitt, har liksom gjort bort sig. Manövern skulle chockera den branschkunniga kåren och tillsammans med färglukten drar också möbelns värde till väders. Men möbler under 50,60-års strecket, serietillverkade massupplagor, stilmöbler, kopior och givetvis redan förstörda och trasiga antikviteter, ja visst! Måla på och låt den komma till användning igen.
Till höger orörd rokokobyrå av Christian Linning såld för 185.000 på Auktionsverket.

För visst blir nyrokokon häftig när den får ny kostym! Jag har själv målat en stol i barockstil högblankt svart och så ska den kläs om i matchande tyg, det blir riktigt läckert!
Klart blir det vilket djävla år som helst!
.......
.......
Per Larsson
Inredningsgalleriet Knut&Svea

tisdag 19 februari 2008

Lite mer danskt kantstött kan väl inte skada!

Det är glest mellan shabbyprylarna. Det får jag konstatera efter vårens antik och kuriosa i Sollentuna. För att hitta nått som kvalar in för man gno på rätt bra. Det finns bara ett sätt att råda bot på bristen av det danska gemytets skavda inredningscharm. Att ställa ut själv!
















Visst går det att hitta en och annan malplacerad sak i montrarna, men huj som man får leta. Nu finns emellertid några som åtminstone andas slitet lantliv. Johannas Antika, Lantliv & Trädgård och Á La Carte antik, är alla exempel på det. Deras prylar har ett visst drag av shabby men kanske än mer av idyll och svensk sommarstuge-nostalgi! Snyggt är de i vart fall, å lätt att falla för. Lantliv & Trädgård brukar alltid hålla hög klass på sin monter, med massvis av Carl Larsson- inspirerat möblemang, som blomlådor på ben fyllda med Mårbackapelargoner , piedestaler och smäckra skåp och skrivbord, allt i vitt.






Dem flesta andra satsar dock på svenska traditionella antikviteter och stilmöbler. Det är blankpolerat ädelträ och inte så mycket bemålat som gäller. Under dem timmar jag var där tyckte jag mig ändå notera att det var dem få bemålade objekten som bars i väg! Inbillning kanske, efter som man omöjligt kan ha koll på allt som säljs, men nog tror jag att min iakttagelse är ganska rätt. Är det nått det finns gott om i Sollentuna så är det glas och porslin. Som många andra är jag förtjust i Rörstrands gamla vita syltkrukor med blå dekor. Sånna finns det gott om och priset på samma kruka varierade stort. Antikhandlare A tog 1200 för den stora höga modellen, medan antikhandlare B nöjde sig med 800! Det kan vara lönsamt att kolla runt innan man slår till!
............













Nu väntar den större och mer pretentiösa Älvsjömässan. Att hitta mängder av shabby där är inte att hoppas på. Här är det högrestånd och möbler från tiden som gäller. Nu hörde jag förvisso att arrangören vill styra om mässan till att bli mer inredningsbetonad. Man vill alltså lyfta fram inredningsobjekten och det rent dekorativa, sådant som nödvändigtvist inte kostar 30.000 och uppåt. Detta för att locka en bredare och större allmänhet. Det bådar gott, får se om denna nya giv fått genomslag i montrarna när mässan öppnar i mars.
...............





Annars ska jag satsa på en monter till höstens nyöppnande av Sollentuna antik och kuriosa som då flyttat till Kista. Då ska jag ställa ut massor av danskt kantstött och nött. Problemet är bara att nästan inget kommer att vara till salu! Jag älskar mina Shabby-prylar och tror inte det vore hälsosamt att skiljas ifrån dem. Så redan innan mässan öppnar får jag sätta röda ”Såld” lappar på sakerna. Men att ställa ut lite mer danskt kan väl inte skada?

Jaha, ja! Hittade han inget som kunde passa på mässan? Jo, då! Två grönmålade tunnor hos Antikbygget och en grön fågelbur hos Johannas antika. Passar utmärkt till min ”grönt är skönt” samling. För övrigt så är det snart dags för ännu en Köpenhamnstripp. Det börjar bli väder för en utomuspilsner på Magazinstorv!
......
Per Larsson
Inredningsgalleriet Knut&Svea

fredag 15 februari 2008

Sista antik och kuriosafesten i Sollentuna!

Det är dags igen för landets samlare och antikälskare att styra kosan till Sollentuna! 130 utställare har som brukligt bullat upp med allt från fingerborgar till 1700-tals möblemang. Årets tema är nostalgi vilket passar bra då vårens mässa blir den sista i Sollentuna.














vackra rostiga bokstöd från Sophie, kanske hittar vi nått liknande på mässan?


Att gå på antikmässor är bland det roligaste som finns. Att under några intensiva dagar få en så stor del av landets antika utbud serverat liksom på ett silverfat, på ett och samma ställe, är en ynnest. Kuriosan i Sollentuna är en favorit. Här finns nått för alla smakriktningar och det fullkomligt kryllar med sköna inredningsprylar. Hit kommer samlarna, de som är ute efter att komplettera och köpa till. Vi hittar inredarna, de som på uppdrag åt andra fixar till sköna hem. 40-talisterna som vill njuta en stunds nostalgi och så den yngre generationen som är på jakt efter heminredningsdetaljer och designat 50 och 60-tal.











Även en bakfot som jag kan ha turen att få mitt lystmäte tillgodosett. Utan att i förväg veta vad jag exakt är ute efter, stilritningen är ju klar, så ger jag mig med glädje in montrarna.
Det är ju så, som ni säkert förstått, att det inte finns en enda sak som jag behöver. Därför blir glädjen liksom dubbel, då man efter att ha botaniserat ett par timmar, plötsligt inser att man faktiskt hittat nått som man måste ha. Tjo! En gjutjärnsurna! Hepp! En koffert! Hoho! En bokstav! Ja, kära nån!














Snygga bryggarstolar och franska Sifoner Knut&Svea. Vacker grönmålad skomakarlampa i plåt och fiskförvarae från Sophie!

I höstas reagerade jag trots allt över prissättningen. Vissa utställare daskar i så in i norden, och det på rena loppissaker. En del begrep inte ens att rodna när de talade om att askfatet i pressat glas faktiskt kostar 500 kronor, utan prut! Jösses! Det relevanta priset vore 50 kronor. Nej då spar man hellre den femhundringen, mer prisvärda saker finns trotts allt. Men nästan som alltid annars så vill det till att ha plånboken fylld med sköna juveler. Det kostar att ligga på topp och det är kostsamt att ha diagnosen materialist! ...............
Stor vacker terin för 650 Sophie.

Det ska också bli spännande att se vårens esplanadutställning som går i nostalgins tecken. Robert Thyr från Skjutsgården Antik har arrangerat det hela och här utlovas en kavalkad av det som funnits genom åren i Sollentuna. För se vårens mässa blir den sista här. Höstens upplaga kommer att hållas i nybyggda mässhallar i högteknologins Kista.
Vi ses i montergångarna!

Per Larsson
Inredningsgalleriet Knut&Svea
.....
.....

onsdag 13 februari 2008

Som jag saknar mitt gamla torkade gotta!

Det är långt över ett år sedan jag såg dem sist, mina gamla knastertorra godisförpackningar. Å nog är det typiskt att allt ska vara otillgängligt för en när man ligger hemma sjuk! Det är ju då man som mest behöver dutta (om man orkar) med sina samlingar.
......

















....................
..................
Eftersom jag är en person som flyttar vart annat till vart tredje år, så är det vissa saker som inte alltid packas upp när man anlänt den nya adressen. Min godis-förpacknings-samling befinner sig i det läget just nu! Synd! Även om jag hade ork så vore det, om inte omöjligt, så åtminstone förenat med ett par dagars arbete att leta fram den ur det förråd som är fyllt till bredden ända fram till dörren. Det går liksom inte att kliva in så där utan vidare. Det närmaste jag kommer är några få gamla bilder, så i stället för att dutta med förpackningarna får jag nöja mig med ett blogginlägg.
.............
.............
.............













Dem tre schweiziska bröderna Cloetta kanske ni känner till. Efter att dem studerat chokladtillverkning i Paris, styrde dem kosan till andefattiga norden och sålde choklad, konfekt och karameller i Köpenhamn, efter schweiziska recept. Det blev succé! 1872 beslöt bröderna att starta chokladfabrik i Malmö. Å på den vägen är det.
.......................






................................
Jag min lyckliga tunna, räddade i min ungdom ( på 80-talet) undan ett stort parti Cloettaproduker från containerdöden. Dem som bestämde såg det som självklart skräp som skulle slängas, jag såg det redan då som små läckra kuriositeter. Allt sedan den dan har jag vid varje flytt kånkat med mig förpackningarna. Och nu ligger dem alltså i lite för tryckt förvar i något av källarförråden.
..............
Dessa rariteter hör hemma i 50-talets produktion.
Nu i vuxen ålder har jag fattat att jag ingalunda är ensam om att samla gamla godisförpackningar. Perversa gelikar finns i massor. Jag har heller inte varit sen att utöka samlingen med chokladkakor från andra fabriker, när sådana dykt upp.
Ett annat samlingsgebit är alla reklamskyltar som hör godisförsäljningen till. Visst är dem härliga, papp och emaljskyltarna! Det är en sann glädje att jaga rätt på dem i antikhandeln och på auktionerna.









Härliga reklamskyltar från Pix och Läkerol, båda godisfabriker i Gävle.
........
Nu kan man givet ställa sig frågan vad det är för mening med att ha en samling oåtkomlig! Ja, just nu känns det inte meningsfullt alls. Förutom den glädjefulla jakten på nya objekt är väl meningen med en samling just duttandet. Att ta på, lyfta, känna och lägga tillbaks.
Nästa gång jag flyttar är det ett som är säkert. Då ska chokladen läggas i högsätet!


Per Larsson
Inredningsgalleriet Knut&svea
......