tisdag 13 november 2007

Hårt eller mjukt, nytt eller nött från tomten?






Vi kan väl omgående vara överens. Inga mjuka paket i år. Och hur skulle det för omväxlingsskull vara med nått nött? Tror aldrig jag tidigare köpt något antikt till någon i julklapp och kan inte minnas att jag heller fått något. I år får det bli ändring på det.

Tips! Gamla antika leksaker behöver man aldrig bli gammal nog för att uppskatta! Flera av Stockholms auktionshus har haft fina leksaksauktioner på sistone. Snyggt bara som enstaka inredningsobjekt och kul att få för den som samlar. Frågan är om man vågar ge bort dylikt till sin treåriga brorson?

Bortsett från att jag häromdan gick förbi en starkt doftande blomsteruppsats med hyacinter och som då orsakade en lättare ryckning i julenerven så finns inte den minsta känsla i kroppen av att julen är i antågande. Det trots att jag tidigt bloggar om julpynt och nu tänker julklappar. Jag gör vad jag kan för att komma i form. Kanske infinner sig den rätta formen först då julpyntet börjar lyftas fram och granarna ute på stan tänds första advent.











.Så brått är det väl ändå inte, kanske ni tänker. Nej, men med hopp om att kunna undvika detta fanstyg, att irra runt dan före julafton, i brutalaste trängsel med klockan som främsta motståndare och helt sakna julklappsfantasi, så tänkte jag åtminstone småsmyga i gång redan nu.

Har man ett föräldrapar vars hela hus och hem brunnit ned till grunden och en bror och svägerska som köpt och totalrenoverat ett 300 kvadrat stort 20-tals hus, ja då borde saken vara rätt enkel då det kommer an på nödvändigheter i form av julklappar. Det behövs möbler och inredningsföremål. Frågan är bara vad? Ikea är inte det första som seglar upp i tanken. Det är snarare dags att tänka julklapp nästa gång jag stegar in i antikaffären.








Julkulor i fattigmanssilver och matchande kuddar och dynor i grått från Nordjem

Undrar vad mina släktingar skulle tycka om att få en guldförgylld spegel från 1700-talet. Eller tre dammiga franska sifoner eller Lennart Jirlows mustiga originallitografi ”dansen” Eller ett fat på högfot i fattigmanssilver fyllt av pannkakor och grädde, med sockerpuder på toppen? Själv skulle jag gå ner i spagat, dansa kongas och sjunga kupletter i glädjefnatt ända fram till påska.



















Nej, släkten tarvar dessvärre ytterligare funderingar och än finns ju tid. Men så har man ju sina bekanta också. Där känner jag mig däremot lyckligtvis klarsynt och skarp i mitt val. Till den vänsälla, kunskapsrike tillika vidsynta och mycket sjangdobele, kunde väl inget passa bättre än en skinnklädd låda med cylinderhatt och chapeau claque. Och till den andre, en sån där uppblåsbar docka som man under ensamma annandagskvällar kan leka med! God Jul!














Per Larsson
Inredningsgalleriet Knut&Svea

1 kommentar:

Anonym sa...

Som barn fick jag ofta antingen antikviteter, eller ramar min morfar, som var förgyllare, hade förgyllt. Då ville jag hellre ha pussel och leksaker, men idag är jag SÅ glad för allt jag fick som barn. Jag funderar själv på att börja ge mina barn någon antik sak varje jul, bara för att ge dem känslan för det. De är 9 och 11 och faktum är att de vill ha en del äldre saker på sitt rum, tillsammans med Harry Potter böcker och Diddl-brevpapper. :-)

Jag köpte ett spel från ett barn som säljer jultidningar, om antikviteter, eller retro. Hade tänkt spela det med antikintresserade svärfräldrar, men kanske man kan lura med barnen att vara med i något lag och så blir vi lite allmänbildade tillsammans? ;-) Tack för fin blogg, fick tipset om Dig via mejl och sätter genast upp Dig på favoriter. Om jag skriver och tupsar om Dig på min blogg, är det då ok att jag använder mig av ett par bilder på Din blogg?

Mvh, Pethra på Inredningsbloggen