Jag tror jag går och köper mig en antikaffär!

Det bränns! Jag är åter igen i lokalfajtartagen. Den här gången känns hela upplägget mer realistiskt än någon gång tidigare. Nu är det bara att stå på så kanske jag efter påsk kan titulera mig antikhandlare!

Snygga inredningsdetaljer från Sophie och Knut&Svea.

Läget är optimalt, på Roslagsgatan, en av Stockholms antikbutiktätaste gator. Lokalen får anses lagom, 65 kvadrat med ett skyltfönster mot gatan. Hyran är dräglig, nyckelpengen likaså, om den nu stannar på utgångsnivån vill säga. Lokalen har hyst antikbutik sen urminnes tider men nu ska den nuvarande ägaren pensioneras. Det känns därför naturligt att ta vid med samma verksamhet, om än med annat antikt utbud. Ni har väl hört talas om klustereffekten? Att finnas på en gata som är känd som antikgata kan väl knappast skada? Det är klart att konkurrensen om kundernas gunst också hårdnar om utbudet är stort men trots det känns det ändå hyfsat rätt. Vacker rokokobyrå 1750-tal. 28,500. Green square.

...........

Colorerade tryck med botaniska motiv 50 kronor.

Förutom problemet med budgivningen om kontraktet och var den slutliga köpesumman ska hamna finns ytterligare ett problematiskt moment. Varje gång jag närmar mig ett avgörande så tappar jag liksom hågen. Stora tvekar-Tage tar över! Hur ska det gå? Kommer man att få ihop till brödfödan? Blir det en slant över till hyran? Hur tung blir konkursen? Kan jag överhuvudtaget driva egen firma? Vore det inte bättre att syssla med det antika på hobbybasis och fortsätta min journalistiska bana? Å andra sidan tänker jag, det får bära eller brista! Prövar jag inte detta nu kommer jag gräma mig fram till graven. Tid är pengar, en t
axameter från 30-talet håller reda på kreti och pleti. Auktionskompaniet.

.........

.........
Så spänningen stiger! Nån form av budgivning förväntas kicka igång efter påskledigheten och jag kommer att vara med. Hur lång tid det sedan kommer att ta innan det blir ett övertagande av den gamla antikaffären återstå att se. Ingen som helst glädje tas ut i förskott. Jag har gått på pumpen, fått på långtobakskäften, tidigare så jag vet hut och hoppas lagom. Kanske är det lika bra att det hela går mig ur händerna även denna gång, ni vet Tvekar-Tage!!!
Nåja! Varulager har jag och ett riktigt bra sådant. Jag har sagt upp mig från min anställning som redaktionschef så det är avklarat. Budget och affärsplan, ha ha ha, finns. För att kunna förverkliga livsdrömmen så är det nu bara lokalen och en gnutta flaks som saknas!

.................

....................

För ett ska ni veta! Det är ingen som helst konst att sadla om i livet. Att bryta upp det gamla för att svinga sig ut i det nya och okända är superlätt ( Jag är ironisk). Men vill man inte bli/vara en vällagrad ost som placerats i tryckt förvar i väntan på att bli lagom möglig så har man inga val. Våga och vinn/försvinn!

.........

Per Larsson

Inredningsgalleriet Knut&Svea