tisdag 4 mars 2008

Vårrusiga priser på klassisk trädgårdskonst!

Metrologiskt är våren här när dygnsmedeltemperaturen hållit sig över nollan sju dygn i sträck. Det har inträffat! Ett annat ännu säkrare vårtecken är när auktionshusen säljer trädgårdsobjekt. Det pågår för fullt! Och när vårkänslorna svallar maxas priserna på allt som hör hemma utomhus.














Det är en ljuvlig tid, våren, med ljuset och så småningom också grönskan. Så här års är det också härligt att besöka auktionshusen och beskåda all trädgårdskonst som dykt upp i form av skulpturer och gjutjärnsurnor. Alla gamla trädgårdsmöbler, med franska caféstolar, bryggarstolar, bänkar och pelarbord med gjutjärnsben får en att tråna likt ett nyanlänt gråspett som just fått korn på nått parningsbart. Nu har ju jag redan samlat på mig
drösvis med urnor, stolar, bord och annat smått och gått som hör årstiden till, men jag kan ändå inte undanhålla er dem senaste godbitarna. På Bukowskis lilla gick i går en kader av vackra urnor, gamla 1800-tals objekt med skönaste patina. Dessutom såldes ett exemplar av Folke Bensows vackra parkbänk i gjutjärn och trä. Modellen visades på världsutställningen i Paris 1925 och är tillverkad för Näfeqvarns Bruk. Pris 8,200. Ursnygg!
......



Att priserna på trädgårdsobjekt drar i väg när våren står för dörren är ingen överdrift. Dianaurnan, formgiven av Ivar Johansson 1919, även det för Näfeqvarns Bruk, såldes för 33600 kronor på Auktionsverket i veckan. Kanske hjälpte även proveniensen till en del för att få upp priset. Urnorna har stått vid Bünsowska villan i Diplomatstaden i Stockholm, för övrigt det hus som användes i kultserien rederiet, om det nu var som familjen Dahléns eller värsta konkurrentens hem, kan jag inte minnas. Kåken blev dessutom Sveriges dyraste villa när den såldes i oktober förra året för 115 miljoner kronor. Kanske behöver man sälja av lite lösöre om man nu lagt sådana pengar på boendet!
.......







...................

Visst är det vansinnigt roligt att komma över en och annan dyrgrip ibland. Det liksom kittlar lite extra när man med fasthet äger budgivningen och man lyckas få kombattanterna inse att den gubben inte tänker ge sig. Lika roligt är det dock att vandra hem med en sockerkaksform i plåt för någon futtig hundring. Det är inte priset som avgör saken, det är saken. Jag är i sammanhanget en rätt lycklig sälle som kan konsten att nöja mig med det enklaste inredningspryl, bara jag får knata hem med en sak så! Till exempel blev jag vårrusigt glad då jag hittade denna vackra förpackning med raketost! Det finns dem som tvivlar på denna osts existens!

Per Larsson
Inredningsgalleriet Knut&Svea

2 kommentarer:

Ol'Yeller sa...

DET ÄR JU DU SOM FÅTT ALLT OM BAKFOTEN! JAG TVIVLAR INTE PÅ NÅGOT SÄTT OM ATT REKAETOST FUNNITS. JAG ÅT OCH NJÖT I FULLA DRAG NÄR DET BEGAV SIG. MEN DEN FINNS INTE LÄNGRE. ATT NÅGON ANNAN TILLVERKARE TRYCKER NER OST I ETT RÖR OCH SÄTTER DIT ETT SNÖRE FÖR AVHYVLING BETYDER INTE ATT DET ÄR RAKETOST!!
VET HUT MED SIG, ATT KALLA ETT PLAGIAT FÖR ORIGINAL!

Anonym sa...

Nydelig collage av vakre ting! Benken er jo bare helt fantastisk!!