Nu blommar löken, det är i alla fall nära!

Den är inte långt borta nu, våren. Det märks inte bara i rabatterna utan även hos några antikhandlare och på auktionshusen. Dem sköna trädgårdsattributen börjar tina fram.
....

Skulpturer från Kronen, gjutjärnsbord K&Co, staket och betognurna från Sophie.

Antikhandlare som hänger med det minsta (dem är inte många i det här skrået) har börjat plocka fram sina lerkrukor, gjutjärnsurnor och allt annat som hör en annalkande vår och sommar till. Vill man konkurrera med Plantagen och Ica-Maxis utbud så vill det nog till. Riktiga antikhandlare förstår att följa årstiderna och därmed kundens olika behov av prylar och låter därför interiören ändras precis som hos vilken annan butik som helst! En antikbutik som ser lika dan ut i januari som i juni känns i långa loppet trist och det tråkiga är att dem är rätt många med det upplägget. Ännu märkligare blir det när man stövlar in hos antikhandlare A och frågar –har ni inga gjutjärnsurnor? –Jo, visst, men vi har dem inte framme. Varför låter så påfallande många handlare bli att exponera vårens läckerheter när dem ändå har dem på lager?

Knut&Svea satsar på grönmålad zink och plåt i år.

Hos auktionshusen är det annat. Hos samtliga dyker trädgårdsartiklarna upp allt tätare ju närmre säsongen vi kommer. Dels beror det förståss på att fler hittar gammalt trädgårdsrelaterat rat i bodar och uthus efter att de städat ut efter någon anhöriga som fällt in hovarna under den gråkalla vintern. Så finns dem som själva badar i saker och under milda dagar väljer att rensa ut och sedan sälja på stads. Så finns kategorin äldre som säljer villan och flyttar till lägenhet. Det sker ofta under tidig vår och över blir då trädgårdsmöbler och annat smårafs som i bästa fall går på auktion. Dessutom kan auktionshusen själva spara godbitarna tills rätt säsong infinner sig. Det har med priset att göra. En trädgårdsskulptur kan bli dubbelt så dyr om den säljs på auktion i april i stället för i november.

..........

Som jag meddelat tidigare så saknar jag allt vad trädgård heter. För plånboken är det kanske tur, efter som jag annars sannolikt skulle handla ihjäl mig på avdelningen för diverse trädgårdsattribut. Men för kroppen och själen är det synd, i synnerhet som jag helt oavsett trädgårdsinnehav ändå handlar prylar som ohjälpligt är avsedda för just trädgård. Hur som helst! Gamla trädgårdssaker gör mig glad och när dem återfinns hos antikhandlarn är det precis som om luften känns lättare att andas, då vet man att det snart är vår.

.............

Knut&Svea har hamstrat gjutjärnsurnor hela vintern

Ett annat bevis på att det nu är nära är denna bild på Påskliljor som togs i dag i rabatten intill huset i Hässelbystrand där jag bor. Min fader som bor i Jämtland, där snön ligger djup, i frågåsatte genast bildens äkthet. –Du har grävt ner en bytta med lökar! Nej, det har jag inte. Dessa och många fler har kommit upp helt på egen hand och har till och med knoppar! Så fram med trädgårdsromantiken, snart smäller det.

Per Larsson

Inredningsgalleriet

Knut&Svea