Ouppackade rester räddning då flunsan slår till!

Näsan sitter igen. Febern stiger och sjunker. Frossa och kallsvett tillsammans med ett huve som bultar likt en överhettad Folkvagnsmotor. Det är influensan som satt klorna i mig, med full kraft. Min kranka opasslighet gör mig dessutom klenare då jag inser vad jag går miste om. Auktionerna!
.....

Läcker soptunna och fågelbur från Sophie! .

......

Stackars krake, tänker ni. Ge honom Echinagard! Jo, tack! Har snart fått i mig en flaska nu och i dag har jag legat till sängs i en vecka vilket är rekord för min del. Men ett ska ni veta! Det är en sak att sumpa en auktion frivilligt då man efter en visning insett att det inte fanns nått att ha. Nått helt annat är det att bomma en auktion på grund av omständigheter man inte rår över och till råga på allt inse att det finns en hel del som man skulle vilja vara med och fajtas om. Insikten om att den där trevliga bondrokokostolen hamnar hos någon annan får det att susa i öronen. Farhågan om att den djävla stolen dessutom blir ovanligt billig får knäna att ge vika. Missunnsamheten gör mig yr och min egennyttiga person måste därmed återvända till sängs. Fattar ni? Jag är dubbelsjuk! Echinagard ger varken bot eller lindring!

.....

Två härligt nötta stolar, provinsarbeten, från 1700-talet gick på Auktionsverket i veckan för 5000. (Jag var inte där)

............

Det lilla kryddskåpet i härligt rostig plåt såldes i går på Kolonn för 900 (jag var inte där)

....

Ett missat utrop är alltid det största fyndet. Prylen, den man blev utan, är alltid den bästa doning som någonsin klubbats på auktion. Nedstämdheten över ett missat objekt är alltid större än glädjen över nått man köpt. Det köpta är aldrig lika bra som det missade. Ni förstår vad jag menar. Blä!

....................

..................

Att förvänta sig en bukett tulpaner, eller än mer befängt, en chokladask vore i det här läget inte bara korkat utan helt idiotiskt. Nej! Min enda tröst blir att rota i det ännu ouppackade. Ni vet i sånt som tidigare köpts eller ropats in men som ännu av oklara orsaker ligger kvar i papplådor. Mitt över dan, för ett par timmar, då man är tillräckligt kry för att resa sig får man passa på. Sakta vika upp flikarna på nån av de kartonger man kommer åt och försöka glädjas över det man hittar. Ja, just ja! Titta vad trevligt, en väckarklocka! Åååå, titta vilken fin plåtlåda, den är dansk! Å kuddarna i mjölsäckstyg! Dem kanske man ändå borde kasta bort till soffan. Men det orkar man inte. Krafterna sinar och det har blivit dags för Treo, täppt i näsan-spray, antifebertablett och tupplur.

........................

Väl nedbäddad återvänder omtöcknat tankarna till pågående auktion, jag skakar lätt i vrede, hostar av förkylning och somnar till slut av utmattning. Undrar vilken av diagnoserna som är värst? Stressattacken över förlorade, potentiella fynd eller flunsan?

Per Larsson
Inredningsgalleriet Knut&Svea

...................